Terroristmisstänkte Rakhmat Akilov greps delvis tack vare en bild från en övervakningskamera i tunnelbanan i Stockholm.
Är nyttan av den kameran, högre än skadan av att kameran fotograferar de omkring 250 000 människor som varje dag passerar T-centralens olika stationer?

Jag tror alla svarar ja på den frågan. Jag gör det utan att tveka.

Men det innebär också att vi lämnar en tid då personlig integritet värderades mycket högt i förhållande till andra värden som till exempel brottsbekämpning.

The end of privacy.

Kameror blir bättre men framförallt fler, snart kan vi vara omgivna av miljarder kameror i bilar, drönare  internet-of-things och vanliga bevakningskameror.

Medborgare och politiker måste börja diskutera vilken grad av övervakning vi kan acceptera, för övervakning blir det.

En ny bil i premiumsegmentet har förarstöd som är beroende av bilens kameror . Inom några år kommer miljoner bilar på svenska vägar vara utrustade med kameror som spelar in allt de ser.

Regeringen beslutade den 20 april att inför en försökslagstiftning för självkörande bilar. Det innebar att de åter kör över Datainspektionen. Det skrev jag om här.

Datainspektionen har varit den gamla integritetstankens fanbärare och säger nästan alltid nej till kameraövervakning. När Kammarrätten förra året gav polisen tillåtelse till kameraövervakning i Rinkeby och Tensta överklagade Datainspektionen rätten beslut.  (Dom förlorade dock och nu finns där kameror ).

Det potentiella kränkningen av övervakning blir tekniskt sett större för varje dag som går.  I dag är det lätt att identifiera en okänd person på ett foto, mycket tack vare framstegen med deep learning, som är en underavdelning till artificiell intelligens.

Deep learning har de senaste åren visat sig särskilt framgångsrik när det gäller biligenkänning.  Det finns flera vetenskapliga tävlingar där forskarteam från hela världen tävlar om att lära sina system att känna igen bilder.  De använder sig av bildbanker med miljontals bilder som datorn ”tittar” på och lär sig att känna igen olika objekt. Tekniken har på några få år nått dithän att på vissa områden är datorn minst lika bra som människan på att känna igen bilder.

Bildigenkänning kommer att revolutionera vården. Datorn kan avgöra se tumörer på röntgen, bedöma hudfläckar och upptäcka ögonsjukdomar genom att se på bilder. Inom jordbruket i USA har man testat kameror som kan skilja en gröda från ogräs och ta kål på enbart ogräset. Kameror är oundgängliga i självkörande bilar.

Bildigenkänning kommer även förändra säkerhetsbranschen. Säkerhet och övervakning är en gigantisk marknad, inte minst på grund av det latenta terrorhotet som vilar över i stort sett alla länder. Kamerorna kan tränas att känna igen kända terrorister, eller till och med märkliga beteenden.

• Hitachi har utvecklat en teknik som identifierar personer i folkmassor och kan sedan följa dem vart de går. Systemet söker igenom 36 mijoner bilder i sekunden. (Se videon ovan.)
• Med den ryska appen FindFace kan användaren ta en bild på en person på gatan och appen går igenom databasen med 200 miljoner bilder från ryska motsvarigheten till Facebook, VK-com och avslöjar inom loppet av sekunder vad personen heter.
• Bildigenkänningsteknik används redan i vissa butiker i USA för att upptäcka när kända snattare är på våg in i butiken.
• Anta att en viss grupp är överrepresenterad i brott, säg rödhåriga. Bildigenkänningsprogram skulle kunna identifiera alla rödhåriga i offentliga miljöer och följa dem. Det kommer vara fullt möjligt.
• Man kan även tänka sig kameror som känner igen en människa som har besöksförbud när denne kommer i närheten av den plats där hen är förbjuden att vara.

I USA har FBI och delstatlig polis bilder på 117 miljoner amerikaner i sina databaser. De används för att jämföras mot bilder på brottsmisstänkta från till exempel övervakningskameror. Svensk polis använder redan idag körkortsregistret för att se om en person som fastnat på fartkamerornas bild är den som äger fordonet som kört för fort. I det fallet har myndigheten ett namn och tittar bara på den personens körkort.

Det är oklart om det är lagligt att ta en bild och köra igenom samtliga 6,4 miljoner svenska körkortsbilder för att hitta en eventuell matchning. Tekniskt är det enkelt.

Datainspektionens strikta hållning

Vi har alltså att göra med två trender samtidigt. Dels att antalet bilder som vi tar, och som tas av oss, ökar exponentiellt. Dels att mjukvarorna som tolkar dem blir allt bättre.

Datainspektionens tolkning av lagen är alltid strikt. Grunden är att allt som filmas på platser där människor kan finnas är kameraövervakning och därför kräver tillstånd. Det ska till särskilda skäl om man ska få sätta upp en övervakningskamera vid en sådan plats.

Det finns det skäl för restriktivitet. Kameraövervakning kan vara mycket integritetskränkande. Drönare kan filma barn utan kläder på badplatser och distribuera dem i pedofilnätverk, etc. Kameror kan avslöja möten eller beteenden som deltagarna vill vara hemliga av helt legitima skäl.

Restriktiviteten ska vägas mot fördelarna i form av till exempel upplevd trygghet och brottsbekämpning.

Travestera Jan Stenbeck

Tekniken är vare sig ond eller god. Det är vi människor som bestämmer hur den ska användas. Tekniken är inte heller neutral även om den bygger på matematik.  Även algoritmer kan diskriminera.

Men för att travestera Jan Stenbeck. Lagar och förordningar slår politik. Men teknik slår lagar och förordningar. Vi kommer att se kameror överallt och kamerorna kommer att se oss hela tiden.

Min personliga uppfattning är att Datainspektionens tolkning är för strikt. Kameror på allmän plats kommer att göra mycket mer nytta än skada.

Den rimliga hållningen är att kameror ska vara tillåtet men inom tydligt definierade regler om ansvar, lagring, och inte minst datasäkerhet Den som missbrukar tekniken borde straffas hårdare än i dag oavsett om det är privatpersoner, företag eller myndigheter.

Kanske är lösningen att integriteten på allmän plats ska vara lägre, men högre i andra sammanhang. Man kanske ska räkna med att bli filmad av självkörande bilar om man går på stadens gator, men kunna kräva att sola på balkongen eller tomten i fred från all världens kameror.

I vilket fall som helst måste  medborgare och politiker måste förstå att detta händer nu